Analys av markörer ger bättre behandlingar

Företagspresentation

Marzia Palma, onkolog och forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Foto: Johan Marklund
Marzia Palma, onkolog och forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Foto: Johan Marklund
Cancerforskning och -medicin närmar sig stadigt epoken av personligt utformade behandlingslösningar och nya precisionsbehandlingar som tar sitt avstamp i cancer­specifika markörer.

Skräddarsydda lösningar skapar inte bara möjlighet till patientnytta utan minimerar också onödiga kostnader relaterade till användning av dyra läkemedel som har låga chanser att vara effektiva eller högre risk för att orsaka toxicitet.
– På senare år har immunterapi blivit en framgångsrik behandlingsmetod, vilket har resulterat i utvecklingen av nya, målsökande behandlingar som riktar sig mot proteiner som uttrycks av immuncellerna, berättar Marzia Palma, onkolog och forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Nya och prediktiva markörer
Målet med Marzias forskning är att ge en heltäckande beskrivning av immuncellfunktioner vid två olika lymfoproliferativa sjukdomar, kronisk lymfatisk leukemi (KLL) och Hodgkins lymfom (HL), och att undersöka hur immunförsvaret och signalvägar i tumörcellerna vid dessa sjukdomar påverkas av själva sjukdomen och av olika anti-cancerbehandlingar.
– Det är väldigt viktigt att hitta nya och prediktiva markörer för att kunna skräddarsy behandlingen. Det drar både patienterna och sjukvården nytta av på sikt.
Arbetet bedrivs i samverkan med flera olika forskargrupper på Karolinska, i både Solna och Huddinge. Hypotesen bakom projektet är att tumörmikromiljön vid KLL och HL korrelerar med de kliniska karakteristikerna av sjukdomen och spelar en avgörande roll i det kliniska svaret på diverse behandlingar.
– Detta skulle kunna identifiera nya behandlingsmetoder som aktiverar immunsystemet mot cancer och subgrupper av patienter som är lämpliga för specifika behandlingar. Projektet skulle också kunna identifiera nya prognostiska eller prediktiva markörer för KLL och HL. Det har dessutom potentialen att avslöja nya resistensmekanismer för biologiska läkemedel.

Magnus Tobiasson, forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Magnus Tobiasson, forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Upptäcka återfall tidigt
Vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge driver Magnus Tobiasson forskning som syftar till att utveckla mer känsliga och träffsäkra metoder för att upptäcka återfall hos patienter med myelodysplastiskt syndrom (MDS) på ett tidigare stadium, och därigenom kunna ge behandling och häva återfallet.
– Allogen stamcellstransplantation är den enda botande behandlingen för patienter med MDS. En tredjedel av patienterna får dock återfall och prognosen är ofta mycket dålig även om man i enstaka fall kan få sjukdomen att gå tillbaka. Detta skulle kunna ändras genom bättre metoder för att tidigt upptäcka hotande återfall så man kunde ge behandling innan sjukdomen blivit så etablerad att den inte kan tryckas tillbaka.
Studien finansieras av Vetenskapsrådet och är uppdelad i två faser, varav den första syftar till att samla in material från patienter med MDS som har genomgått transplantation. Materialet består av regelbundna benmärgs- och blodprov, som används för att med hjälp av modern genteknik kunna analysera och förstå sambandet mellan de markörer som utvecklas och återfall hos patienter.
– När vi har skapat oss en bild av detta samband går vi över till fas två, där behandlande läkare får resultatet av markörernas nivå för att kunna ta beslut om behandling. Vi kommer att inkludera hela 200 patienter från alla transplantationscentrum i Norden i analysarbetet. Det kräver ett väl sammansvetsat team och avancerad logistik; vi samverkar därför med KI Biobank, som automatiskt sparar prov och extraherar DNA, och Klinisk genetik i Uppsala.

Vill utveckla klinisk standard
Magnus hoppas att teamet om några år kommer att ha utvecklat metoder som används som klinisk standard vid uppföljning efter transplantation, och som också kan användas vid andra hematologiska sjukdomar.
– Förhoppningen är att metoderna ska kunna användas för att förstå hur patienter svarar på behandlingar, men också för att i forskningsstudier på ett tidigt stadium kunna se om en ny behandling är verkningsfull eller ej. Det finns helt enkelt mycket att vinna, avslutar han.

Patientområde Hematologi
Patientområde Hematologi och Karolinska Institutet bedriver tillsammans en av sjukhusets starkaste forskningsverksamheter. Verksamheten omfattar den kliniska studieenheten och flera experimentella och epidemiologiska forskningsmiljöer. Dessutom bedrivs vid kliniken hematologisk grund- och vidareutbildning.

Marzia Palma: Patientflöde Lymfom, PO Hematologi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet

Kontaktuppgifter:
marzia.palma@ki.se
hakan.mellstedt@sll.se
anders.osterborg@sll.se

Magnus Tobiasson: Patientflöde Benmärgssvikt och leukemi, PO Hematologi, Karolinska Universitetssjukhuset och Institutionen för medicin Huddinge, Karolinska Institutet

Kontaktuppgifter:
magnus.tobiasson@ki.se
eva.hellstrom-lindberg@ki.se

Publicerad: 16 maj, 2018

Jag vill stödja cancerforskningen och ge ett bidrag. Fyll gärna i formuläret så kontaktar Radiumhemmets Forskningsfonder dig inom kort