Globala samarbeten som driver forskningen framåt

Företagspresentation

Qiang Pan Hammarström, professor vid Karolinska institutet. Foto: Johan Marklund
Qiang Pan Hammarström, professor vid Karolinska institutet. Foto: Johan Marklund
– Vi kommer inte att kunna bota all cancer men inom tio år kan vi troligen behandla merparten av våra patienter med effektiva läkemedel som ger god livskvalitet och lång överlevnad, säger Qiang Pan Hammarström, professor vid Karolinska Institutet.

StratCan är en satsning som finansieras av regeringen för att stärka och expandera den redan idag starka cancerforskningen vid Karolinska Institutet. Under StratCans paraply finns ett brett spektra av spännande forskningsprojekt i olika faser.
Qiang Pan Hammarströms forskning är inriktad på mantelcellslymfom, en malign tumörsjukdom som utgår från en grupp B-lymfocyter som normalt finns i lymfkörteln.
– Det är en ganska ovanlig cancerform, i Sverige drabbas cirka 130 personer årligen av sjukdomen. Problemet är att den är svår att bota. De flesta patienter blir bättre efter första behandlingen men sjukdomen kommer tillbaka. Återfallen upprepas gång på gång med tilltagande läkemedelsresistens och allt svårare sjukdom.
Tillsammans med forskargrupper från MD Anderson Cancer Center i Houston, Tianjin Medical University Cancer Institute i Tianjin och Karolinska Institutet arbetar Qiang Pan Hammarström och hennes forskargrupp för att öka kunskapen om mekanismerna bakom mantelcellslymfom.
– Tillsammans hoppas vi kunna kartlägga vad som ligger till grund för återfall och terapeutiskt motstånd. Vi hoppas också kunna identifiera potentiella biomarkörer som kan förutsäga behandlingsresultat, vilket på sikt kan leda till utveckling av individualiserad behandling av patienter med mantelcellslymfom.

Två huvudspår
Forskningen följer två huvudspår där det ena är att förstå mekanismerna bakom den nu vanligaste terapin mot mantelcellslymfom. Ett andra spår är att förstå resistensmekanismerna bakom den nya immunterapin.
– Den nya terapin har rönt stor framgång, men 20 procent av patienterna svarar ändå inte på behandlingen. Genom detta samarbete mellan forskargrupper på tre olika kontinenter hoppas vi få fram data som visar varför behandlingen bara fungerar på vissa, så att vi i förväg vet vilka patienter som kommer att ha nytta av behandlingen och inte, förklarar Qiang Pan Hammarström.
På sikt hoppas hon att forskarsamarbetet ska bidra till att mantelcellslymfom blir en kronisk sjukdom som går att kontrollera.
– Vi kommer inte att kunna bota alla patienter, men vi kommer troligen att kunna behandla de flesta med effektiva läkemedel så att de trots sin sjukdom kan leva ett långt och bra liv.

Theodoros Foukakis, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet. Foto: Håkan Flank
Theodoros Foukakis, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet. Foto: Håkan Flank
Fruktbart samarbete
Även Theodoros Foukakis, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet, arbetar med ett internationellt forskningsprojekt under StratCans paraply.
– Tillsammans med en grupp vid MD Andersson Cancer Center i Houston gör vi en studie kring terapiresistens vid trippelnegativ bröstcancer. Detta är en mycket aggressiv form av bröstcancer där cytostatika är det enda möjliga behandlingsalternativet.
Genom att studera genuttryck och göra analyser av enskilda celler ville forskarna ta reda på vad det är som gör att patienten inte svarar på behandling. Via analys av biopsier före och under behandlingens gång följde forskarna de olika populationerna av tumörceller under behandlingen.
– Det unika var att vi på singelcellsnivå i tumören kunde se vad som hände när patienten fick cytostatika.
Det forskarna kom fram till var att det finns celler som är resistenta redan från början och att dessa celler efter en tids behandling är överrepresenterade i tumören.
– Vi såg även att cellerna som överlevde hade anpassat sitt genuttryck för att motstå behandlingen. Denna kunskap kan i nästa steg användas till att utveckla kliniskt användbara metoder för att identifiera tumörer som har dessa celler. Om vi vet att en tumör innehåller resistenta kloner innan behandling ges kan vi använda andra terapier och läkemedel, och på så vis förbättra behandlingen av patienter som idag är resistenta mot kemoterapi och har dålig prognos.
Theodoros Foukakis påpekar att studien är ett bra exempel på hur ett samarbete mellan grundforskare som gör avancerade molekylära analyser, och kliniska forskare som gör kliniska studier på patienter, kan leda fram till viktiga slutsatser.
– Vi behöver varandra; tillsammans kan vi driva forskningen framåt.

StratCan, Karolinska Institutet
StratCan är en satsning som finansieras av regeringen för att ytterligare stärka cancerforskningen i Sverige och kombinerar cancerbiologi med klinisk onkologi genom att samla forskare från olika discipliner. Det övergripande målet är att generera nya vetenskapliga upptäckter som snabbt kan övergå i klinisk användning. Stöd för programmet kommer från regeringen genom de så kallade strategiska initiativen.
Ovanstående forskningsprojekt har även anslag från “KI-MDACC Collaborative Grants” som stöder forskningssamarbeten mellan KI och MD Anderson Cancer Center vid University of Texas, Houston.

StratCan
Karolinska Institutet
171 77 Stockholm
Tel (KI växel): 08-524 800 00
E-post: stratcan@ki.se
www.ki.se/en/stratcan

Publicerad: 17 maj, 2018

Jag vill stödja cancerforskningen och ge ett bidrag. Fyll gärna i formuläret så kontaktar Radiumhemmets Forskningsfonder dig inom kort