Letar efter nyckeln till cancercellernas gömda information

Text: Anette Bodinger, Foto: Håkan Flank

Andreas Lennartsson, civilingenjör och forskare vid Karolinska Institutet.
Andreas Lennartsson, civilingenjör och forskare vid Karolinska Institutet.
– Vi vet att DNA-packningen är fel i nästan alla cancrar men inte vad som är orsak och verkan. Genom att förstå vad det är som orsakar fel i packningen kan vi i förlängningen utveckla helt nya behandlingsmetoder för leukemi, säger Andreas Lennartsson, civilingenjör och forskare vid Karolinska Institutet.

Akut myeloisk leukemi, AML, är en sjukdom där de flesta patienter svarar på behandlingen. Problemet är att många får återfall vilket beror på att leukemi­stamceller överlever behandlingen och ligger vilande i kroppen. Med tiden vaknar de till liv och då kommer även leukemin tillbaka.
– Vår forskning handlar om att utveckla epigenetiska droger som korrigerar de felaktigheter vi hittat i DNA-packningen. Vi testar nu olika genetiska droger för att se hur vi kan korrigera dessa olika förändringar, förklarar Andreas Lennartsson.
Ett annat forskningsspår handlar om att kartlägga de sovande leukemistamcellerna.
– Tack vare nya metoder som vi utvecklat i samarbete med bland annat forskare i Japan och USA kan vi studera även dessa extremt små cellpopulationer. Om allt går enligt plan hoppas vi få fram information om hur vi kan laga de felaktigheter som patienterna har i sina celler.

Patientnytta
Genom att förstå hur det hela fungerar på molekylär nivå, går det nämligen även att förstå vilka kombinationer av droger som kan vara bra för varje enskild patient.
– Upptäcker vi till exempel att den felaktiga DNA-packningen beror på ett enzym där det redan finns läkemedel som påverkar detta, då kan vi också åtgärda den felaktiga packningen.
När forskargruppen lyckas hitta nyckeln till den information som gömmer sig i leukemicellerna kan utvecklingen gå snabbt.
– Många av de mediciner vi testar är redan godkända och används i klinik. Vårt bidrag blir att ta reda på varför de fungerar, eller inte fungerar, och vilka patienter som har mest nytta av vilken behandling. När vi väl knäcker koden kan den kunskap som vår forskning genererar relativt snabbt omsättas i klinisk praxis. Tanken är att i framtiden kunna ge patienterna aktuell drog samtidigt med normal behandling så att de kan slippa återfall helt och hållet, avslutar Andreas Lennartsson.

Publicerad: 17 maj, 2018