Ökad kunskap om vad som orsakar lungcancer

Text: Anette Bodinger

Maria Planck, specialistläkare på lungkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund och docent i onkologi vid Lunds universitet.
Maria Planck, specialistläkare på lungkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund och docent i onkologi vid Lunds universitet.
– Jag hade varit en sämre kliniker utan forskningsförståelsen och en sämre forskare om jag inte hade forskat kring mina egna patienter, säger Maria Planck, specialistläkare på lungkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund och docent i onkologi vid Lunds universitet.

Lungcancer är en vanlig tumörsjukdom med dålig prognos. Även om stora forskningsframsteg har gjorts under senare år är det fortfarande den cancerform som skördar flest liv. Swedish Molecular-biological Initiative against Lung cancer, är ett nationellt projekt som leds av Maria Planck och har skapats för att öka kunskapen om hur egenskaper i lungcancertumörer kan användas till att förbättra diagnostik och behandling.
– Den första studien inom SMIL fokuserar på lungcancer hos just aldrig-rökare. Vi har genom lungcancerregistret identifierat alla personer som är opererade för lungcancer mellan 2005 och 2014 och som uppgett att de aldrig har varit rökare. Vi ska nu försöka hitta vilka mutationer som finns i denna grupps tumörceller.
Så här långt är det mycket som tyder på att aldrig-rökarnas tumörer, inom den vanligaste formen av lungcancer, har en skild biologi.
– Det har visat sig att dessa tumörer utgör en grupp för sig, tillsammans med hälften av rökarnas tumörer, vilket är mycket intressant. Det skulle kunna återspegla att det finns en särskild mekanism som ligger bakom sjukdomen hos aldrig-rökarna och att en del av rökarna kanske skulle ha fått lungcancer även om de aldrig hade rökt, förklarar Maria Planck.
Nästa stora utmaning blir att identifiera själva mekanismen.
– I förlängningen leder vårt arbete till ökad kunskap om vad, förutom rökning, som orsakar lungcancer. På sikt kan den kunskapen komma att leda fram till bättre diagnostik och behandling samt till förebyggande åtgärder.

Framsteg
Hon påpekar att det under senare år har gjorts en rad forskningsframsteg inom lungcancerområdet. Utvecklingen, inte minst inom det molekylärbiologiska området, har tagit fart på allvar.
– Om tio år tror jag att det kommit fram fler prognostiska faktorer som lett till förbättrad diagnostik och behandlingsprediktion vilket på sikt leder fram till det stora målet: en individanpassad behandling som ger bättre överlevnad för patienterna. Förhoppningsvis ska vår forskning bidra med några pusselbitar till den utvecklingen.
På ett personligt plan ser hon kombinationen mellan klinik och forskning som en stark drivkraft.
– Klinikarbetet gör att forskningen känns väldigt relevant även i vardagen. Vi samlar bland annat in blodprov från patienterna som vi sedan analyserar för att försöka hitta nya sätt att diagnostisera, följa behandling eller upptäcka återfall. Jag har aldrig haft en arbetsdag som inte känts meningsfull. Arbetet på kliniken gör mig till en bättre forskare, på samma sätt som forskningen gör mig till en bättre läkare.

Publicerad: 19 maj, 2016