Snabb utveckling av nya terapier mot malignt melanom

Text: Anette Bodinger, Foto: Håkan Flank

Hanna Eriksson, forskare vid Karolinska Institutet.
Hanna Eriksson, forskare vid Karolinska Institutet.
– Jag hoppas att vi i framtiden har tillgång till markörer som hjälper oss att identifiera patienter med ökad risk för återfall. På så vis kan vi tidigt individualisera deras behandling och rädda fler, säger Hanna Eriksson, forskare vid Karolinska Institutet.

Malignt melanom är en av de tumörsjukdomar som ökar snabbast i Sverige, omkring 500 personer dör årligen i sjukdomen. Patienter med avancerad sjukdom har tidigare haft få behandlingsalternativ men nu har det utvecklats nya terapier som fått stort genomslag och förbättrat överlevnaden avsevärt.
– Utmaningen är att patientgruppen svarar väldigt olika på behandlingarna och att behandlingssvaren inte varar lika länge för alla patienter. Vi har idag inte tillräckligt bra metoder för att ta reda på vilka patienter som har långvarig nytta av de nya immunterapierna och målsökande behandlingarna, förklarar Hanna Eriksson, specialistläkare och forskare vid KI.

Snabb utveckling
För att kunna ge rätt behandling till rätt patient redan från början fokuserar hennes forskning på att försöka hitta markörer för behandlingssvar i blodet, markörer som sedan kan användas för vägledning vid val av terapi.
– Jag hoppas på att vår forskning inom fem, tio år kan bidra med en panel av markörer som gör att vi från början vet vilket behandlingsalternativ som passar patienten på bästa sätt.
En stark drivkraft i forskningen är enligt Hanna Eriksson de stora framsteg som gjorts inom området under senare år.
– Utvecklingen från det att forskare upptäckt nya behandlingsmål som till exempel en specifik mutation i tumören, till att få fram läkemedel som vi idag använder kliniskt, har gått oerhört snabbt. Min förhoppning är även att vår forskning ska bidra till att utveckla nya behandlingsprinciper som kan hjälpa ännu fler människor med malignt melanom.

Melanomforskningens utveckling
1970 Första beviset på solexponering som riskfaktor för utveckling av melanom
1978 Ärftlighet av dysplastiskt nevussyndrom identifierad som risk för melanom
1987 Första behandlingen med individuell immunterapi lanseras
1994 Interferon godkänt för immun-terapibehandling
2002 Nyckelmutationer identifierade för melanom
2008 Projekt för melanomgenkartläggning inleds
2010 Läkemedel som ökar patientöverlevnaden introduceras. Solning i solarier fastställs som cancerogent
2011 Första generationens immunterapi mot malignt melanom
2012 Målsökande behandling mot melanom godkänd
2015 Andra generationens immunterapi mot malignt melanom
Publicerad: 18 maj, 2017