Vill öka möjligheten att få barn efter tuff cancerterapi

Text: Anette Bodinger, Foto: Anders Norderman

Kenny Rodriguez-Wallberg, specialist i reproduktionsmedicin och docent vid Karolinska Institutet.
Kenny Rodriguez-Wallberg, specialist i reproduktionsmedicin och docent vid Karolinska Institutet.
– Jag vill bidra till att de som drabbas av cancer i unga år ges alla möjligheter som ett liv vanligtvis erbjuder, även efter en tuff cancerbehandling, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, specialist i reproduktionsmedicin och docent vid Karolinska Institutet.

Fertilitetsbevarande åtgärder är ett relativt nytt forskningsområde. Här kombineras reproduktionsmedicinsk kunskap, assisterad reproduktionsteknik, onkologi, genetik, endokrinologi, psykologi och vårdvetenskap för att erbjuda personer med risk för sterilitet möjlighet att få biologiska barn senare i livet.
Kenny Rodriguez-Wallberg, som började sin medicinska bana som gynekolog, har under årens lopp träffat många unga kvinnor som förlorat sin fertilitet på grund av olika medicinska behandlingar. Hennes forskning är idag inriktad på fertilitetsbevarande åtgärder med särskilt fokus på patienter med cancer.
– Än idag är det svårt för kvinnor att få information om hur olika cancerterapier kommer att påverka deras fertilitet. Den information vi kan erbjuda baseras på statistik, det saknas biologiska markörer för en riskbedömning på ett mer individuellt plan.

Mer kunskap
Ett viktigt mål med forskningen är att utveckla en modell för att kunna förutse ovarialsvikt och infertilitet efter cancerbehandling.
– När vi hittar den individuella variationen kan vi även förutsäga risken för att äggen kommer att ta skada. Kanske kan vi även predicera toxisk påverkan på andra organ, där effekterna kommer på längre sikt. Eftersom de flesta unga patienter förväntas bli långtidsöverlevare är livskvalitetsaspekterna oerhört viktiga.
Med hjälp av bättre kunskap om individuella risker får läkare bättre beslutsunderlag för om en cancerpatient ska genomgå ingrepp där reproduktiva celler och vävnad tas ut för att frysas ned för framtida behov.
– Vi vill ta reda på mer om den individuella variationen och om vi kan predicera vilken patient som absolut behöver göra detta ingrepp, och vilka som inte behöver, eftersom de har god chans att förbli fertila även efter en tuff cancerbehandling, fastslår Kenny Rodriguez-Wallberg.

Publicerad: 18 maj, 2017