Patientnyttan – den stora drivkraften

Text: Anette Bodinger Larsson, Foto: Håkan Flank

Anders Österborg, professor och överläkare vid lymfomenheten inom Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset Solna.
Anders Österborg, professor och överläkare vid lymfomenheten inom Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset Solna.
Forskningen inom åldersleukemi har formligen exploderat under senare år. Nya små molekyler har visat sig vara effektiva läkemedel och ger hopp om att kunna omvandla dessa sjukdomar till kroniska tillstånd, fullt möjliga att leva med.

Att få vara med på den här resan där patienter, som vi för 25 år kunde erbjuda mycket begränsade behandlingsmöjligheter, nu kan fortsätta leva sina liv med en god livskvalitet är fantastiskt. Patientnyttan är den stora drivkraften i mitt arbete, säger Anders Österborg, professor och över­läkare vid lymfomenheten inom Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

Cytostatikafri precisionsbehandling
Tillsammans med professor Håkan Mellstedt leder han en forskargrupp vars övergripande mål är att utveckla cytostatikafri precisionsbehandling mot i första hand kronisk lymfatisk leukemi (KLL) och lymfom. Gruppens forskning är uppdelad i fyra huvudspår. Ett område, med seniora forskaren Mohammad Hojjat-Farsangi som projektledare, är inriktat på att finna nya målstrukturer för behandling.
Ett annat forskningsspår har fokus på att studera mikromiljön runt tumören.
– I detta projekt, med dr Marzia Palma som projektledare, tittar vi på immunreglering och försöker förstå vad i tumörens omgivning som driver på KLL och Hodgkins lymfom och vad som händer under behandling med den nya generationens precisionsläkemedel. Siktet är inställt på att överföra forskningsresultaten från ”bench to bedside” men även det omvända, säger Anders Österborg.

Målsökande precisionsläkemedel
Ett tredje område handlar om att bedriva akademiska, kliniska behandlingsstudier i egen regi, oberoende av läkemedelsindustrin.
– Projekten som leds av docent Jeanette Lundin är inriktade på att hitta nya sätt att optimera användningen av de nya målsökande precisionsläkemedlen mot KLL. Vi arbetar bland annat med en så kallad on-off studie avseende tyrosinkinashämmaren ibrutinib, som normalt sett ges varje dag fram tills progress, vilket kan innebära flera års behandling.
Anders Österborg förklarar att den långa behandlingstiden, förutom höga läkemedelskostnader, även kan föra med sig att tumörcellerna muterar så att läkemedlet så småningom inte längre fungerar.
– Målet med studien är att minska mutationstrycket genom att inte behandla konstant utan sätta ut behandlingen (off) när patienten har svarat på behandlingen. När sjukdomen tar ny fart behandlar vi igen (on) tills vi får ett nytt bra svar och sätter sedan åter ut medicinen. Sedan fortsätter vi på detta sätt tills patienten inte längre svarar på medicinen. Tanken är att vi på så vis ska kunna förhindra eller fördröja resistensutveckling.

Real world-studier
”Real world-studier” av nya behandlingar är gruppens fjärde huvudspår i forskningen.
– Många bedriver idag så kallade real world-studier, där man beskriver hur nya läkemedel fungerar hos större patientgrupper i rutinsjukvård, men kvaliteten på data kan variera. Vår projektledare docent Lotta Hansson har lett utvecklingen av en metod som syftar till att ta fram ”så-sanna-som-möjligt-resultat” i rutinsjukvård av nya mediciner vid KLL. Att få fram säkra data gynnar både patienter, huvudmän och samhället i stort.
Att sia om framtiden är inte lätt men om tio år är Anders Österborg övertygad om att forskningen inom KLL och lymfom tagit ytterligare stora steg framåt.
– Här är målet inte alltid att bota patienter. Minst lika viktigt är att nå långtidskontroll så att cancern blir en äkta kronisk sjukdom, som man lever med men inte dör av, avslutar Anders Österborg.

Publicerad: 17 maj, 2019

Jag vill stödja cancerforskningen och ge ett bidrag. Fyll gärna i formuläret så kontaktar Radiumhemmets Forskningsfonder dig inom kort